Glasdesign från Beckmans: Elin Åkerfeldts glas säljs på Svenskt Tenn

– Att få lansera en produkt på ett företag som Svenskt Tenn är något som jag, innan jag började på Beckmans, bara kunde drömma om. Jag är väldigt tacksam och stolt att jag fått lansera mina glas ”Svalla” just där, i sällskap av många ikoniska formgivare och i en sådan anrik miljö. 

Årlig glaskurs på formprogrammet

Under andra året på Form utforskar studenterna glasdesign i samarbete med Svenskt Tenn. I kursen är Svenskt Tenn potentiell uppdragsgivare. Studenternas uppdrag är att skapa en produkt eller produktserie på temat ”det dukade bordet”. Under ett antal veckor arbetar de med research, skisser och skissmodeller för att sedan avsluta med att få sin design uppblåst i hyttan Stockholms glas i Gustavsberg av en professionell glasblåsare. Kursen avslutas med ett vernissage där en student får ett glas-stipendium av Svenskt Tenn som innebär ytterligare tid i glashyttan för att fortsätta utveckla sin produkt.

Hur har processen varit från att du fick glas-stipendiet till att dina glas nu återfinns i Svenskt Tenns butik?

–Efter att jag fått stipendiet från Svenskt Tenn arbetade jag vidare med glasen parallellt med mina fortsatta studier på Beckmans. Med tiden så växte en serie med flera olika glas fram. Jag ville skapa en samtida glasservis med glas som får följa med både till vardags och fest.

Jag skissade och tog fram fysiska modeller, använde ritprogram och 3D-printade modeller, allt för att få fram rätt proportioner och rätt känsla. Jag bollade också tankar och idéer med min lärare Peter Nylander på formprogrammet, vilket gav värdefull feedback. Sedan begav jag mig med de slutgiltiga gipsformarna som jag gjutit till Sthlm Glas i Gustavsberg. Där hjälpte bland andra Simon Klenell mig att blåsa upp nya prototyper i glas, vilket stipendiet från Svenskt Tenn bekostade.

Någon vecka senare var jag inbjuden till Svenskt Tenns huvudkontor och presenterade serien som jag arbetat fram. De blev överraskade och imponerade av att det inte bara var ett glas som presenterades utan en servis med flera glas. Under mötet erbjöd de mig att ta dem i produktion. Det kändes overkligt och var en dröm som gick i uppfyllelse.

Efter att kontraktet var signerat jobbade jag vidare för att göra designen redo att sättas i produktion. Formar i grafit som fungerar för en större produktion skulle tas fram av ett företag som gör alla möjliga typer av formar. Här visade det sig att botten på glasen var en utmaning som tog tid att få till. Jag hade skulpterat den i lera och gjutit av, men till slut löste det sig med hjälp av 3D-skanning. I början av året var jag på Skrufs glasbruk när de blåste upp de första glasen och några veckor senare landade de hos Svenskt Tenn.

Vad har varit roligast respektive svårast?

–Hela resan har varit väldigt lärorik och spännande men varje steg har också haft sina utmaningar. Jag tycker det har varit mycket roligt att vara på plats och se glasen växa fram i glashyttan och tycker det är intressant och givande att prata med glasblåsarna. Det är nog en av de roligaste sakerna med projektet – att lära sig nya saker och lära känna hantverkarna. Man får en stor respekt för deras hantverk och får en större förståelse för vad som fungerar i en produktion. På plats på Skruf fick jag också prova att blåsa ett av mina egna glas, vilket var kul men svårt! 

Det svåraste har varit att lära sig att släppa kontrollen, det är inte längre jag som leder processen. När jag gick på Beckmans gjorde jag allt själv, tog fram formarna osv. Nu har jag behövt kommunicera och förmedla min design och vision så att andra förstår den. Det har också varit en liten utmaning att veta vad jag som formgivare kan kompromissa med och vad jag har behövt stå fast vid för att produkten jag designat ska bli som jag tänkt men ändå fungera på bästa möjliga sätt i produktion.

Vad jobbar du med just nu?

Nu har jag precis börjat arbeta som scenografiassistent på en långfilm vilket jag ser mycket fram emot!