Människor hittar vägar
Akrylmålning med egenskriven poesi.
Ӂlderdomliga strukturer,
fyra kanter sticker hål i mig.
Mörkret äter upp oss alla,
suger ljuset som vindruvor blir tömda sitt innehåll.
En dröm
Flera månar
Oändligt stjärnor.
Vill inte verka sårbar.
Men det jag egentligen vill är att blotta allt för dig.
Rädslan över att du då ska fly,
distansera dig.
Från mig.
Tomheten runt omkring.
Hemmet omfamnar mig inte som solen.
Eller dig.
Jag vill ha en vän (dig).
En vän jag känner, men inte känner,
Någon att vara mellan fantasi och verklighet.
Människor hittar vägar,
sitt egna artificiella ljus.
Det är nu allt tar slut
.”